fredag 1 mars 2013

Stängt ...

... tills vidare, till följd av omprioriteringar och, ja, livet.

torsdag 28 februari 2013

Skånelandet

Idag var jag för första gången under denna Skåne-era ute på landet. Det såg ut ungefär som en kunde förvänta sig, fast kanske nästan lite finare. Eventuellt delvis tack vare sol och aningar om vår.

Storstad, småstad, landsbygd, bergsbygd, skogsbygd, odlingsbygd: det verkar inte spela någon roll var jag är, för jag blir lika begeistrad av alla slags ställen och funderar omedelbart på hur det skulle vara att bo där.

onsdag 27 februari 2013

Tv-spelen

De funkade! Allihop!

Och naturligtvis väntade jag inte till idag med att kolla, för jag ville ju vara duktig flicka och genast ta reda på hur det stod till, ifall jag måste reklamera något och så, menar jag.

Nu har jag spel till både partykvällar och långa lediga dagar. Nu fattas bara 1) någon som kan komma hit och spela åt och med mig och 2) partykvällar och långa lediga dagar. Sådant är svårare att fixa.

tisdag 26 februari 2013

Bokrean 2013

Har köpt sprillans ny tv-spelsenhet men är själv lite ouppdaterad, så jag jagar mest spel som jag spelade för några år sedan och som inte längre finns att köpa i obegagnat skick. Nytt projekt alltså att botanisera i begagnathyllorna i de fysiska tv-spelsbutikerna.

Bestämde mig för att idag uppsöka fin tv-spelsbutik i Lund på väg hem från jobbet.

Upptäckte att det visst också var bokreastart just idag, vilket gav ytterligare anledning att dra en repa på stan.

Fick med mig sällskap från jobbet, vilket ledde till en lååång exkursion i bokhandeln.

Resultat: Inget köpt, finfin social aktivitet, mycket nöjd.

Hann trots allt till tv-spelsbutiken också.

Resultat: Länsade i det närmaste begagnathyllan. Kom med andra ord kanske inte så billigt undan ändå.

Å andra sidan hittade jag exakt de spel jag allra helst ville ha, varav ett jag hade gett upp hoppet om att någonsin få spela igen. Och de stod där mitt framför näsan på mig i den första butik jag gick in i. (Och tjejen i kassan var bästa sortens gamertjej, så vi pratade en del och jag kände mig omväxlande som en spelnörd och en tant som köpte spel till barnbarnen. Himla najs.) Sååå värt pengarna!

(Hjärta Lund.)

Nu måste jag bara kolla att spelen funkar också. Med mitt vanliga oflyt borde jag ha lärt mig att inte ta ut glädjen i ett så här tidigt skede. Men nu måste jag natta mig, så jag drar ut på spänningen. Det här blir värsta klipphängaren, ju!

måndag 25 februari 2013

Tackar som bjuder

Nu har äntligen de förväntade inflyttningserbjudandena rasslat in med posten under någon vecka. Jag hade kanske lite väl höga förväntningar, för nog hade jag väntat mig något mer matnyttigt än bilverkstäder och färghandlar (jag bor väl inte i villa heller), men de traditionsenliga gratis kanelbullarna och kaffet dök i alla fall upp.

Och, förstås, den fjärde (femte?) gröna nyckeln. Den här gången utan nyckelring, men sådana har jag redan ett par stycken, så det är ju fint att de förnyar den. Ett bokmärke (eller?) passar mig alldeles ypperligt!


lördag 23 februari 2013

Melodifestival i Malmö

Stolt över att bo i Malmö när programmet värmer upp inför ESC på plats. Och fortsatt så nöjd med produktionen.

Besviken över att själva programmet (inklusive programledarna) är på en nivå så skyhögt över de tävlande bidragen. Kan det verkligen vara så att det inte skickats in en enda riktigt bra låt i år, efter flera år med minst två internationellt gångbara representanter? Okej, vi vill kanske inte vinna igen, men ska vi behöva skämmas ögonen ur oss för vårt eget bidrag när Europa kommer hit och väntar sig lite vanlig, svensk stabilitet och proffsighet?

Det säger väl en del när jag börjar hålla tummarna för en brinnande flygel, bara för att det då äntligen händer något som sticker ut en aning. Men okej, årets allra sista låt gav till slut åtminstone lite hopp.

Uppdatering:
Så där, det ordnade sig ju rätt bra till slut. Nu kan jag fortsätta gräma mig över att jag kommer att missa avgörandet om två veckor.

Veckans lilla utbrott

Allt får en göra själv. Inte bara det väntade, som en av naturliga skäl måste göra när en är ensam om ett hushåll, utan även det där som en så naivt tror att andra ska göra. Men folk kan tydligen inte tänka nuförtiden. Det är väl för jobbigt eller tidskrävande eller något. Så då måste jag göra det.

  • Måste tigga och be hyresvärden om hyresavier för att kunna betala hyran.
  • Måste ringa, mejla, felanmäla och tjata om allt annat som hyresvärden också borde ha upplyst om och tillhandahållit redan vid nyckelutlämningen.
  • Måste googla mig blå efter information som personer som sitter inne med kunskapen och som vet att jag behöver få del av den hade kunnat ge mig snabbt och smidigt och, inte minst, långt innan jag blev galen av frustration.
  • Måste ägna första timmen av mitt tvättpass åt att vänta på, lokalisera och ringa på hos den granne som tvättat kvällen innan och som "glömt" att hen tvättade. Därefter även tömma maskinerna efter samma granne medan hen klär på sig. (Och jag som tänkt tvätta bara lite för att spara tid får nu tvätta bara lite för att jag inte skulle hunnit mer ändå. Note to self: Sluta planera för din lediga tid så länge du bor i flerbostadshus. Grannarna kommer ändå bara att hålla dig vaken när du tänkt sova, blockera de utrymmen du tänkt använda och för övrigt göra allt de kan för att stoppa dina planer.)
  • Måste städa upp och ställa till rätta efter andra människor (som inte orkar, som inte tänker, som inte har någon som helst förståelse för att deras handlingar påverkar omgivningen) överallt.

Och sedan frågar folk mig om jag sett på tv (eller kopplat in den för den delen), när jag ska blogga, vad jag ska göra på kvällarna och så vidare. Nåväl, från och med nu behöver jag åtminstone bara hänvisa till detta blogginlägg som svar på den frågan.

Uppdatering:
Den glömska grannen och jag avtalade möte i tvättstugan efter knappt en timme, för att hen skulle kunna hämta sina grejer när jag var där och det var upplåst. Jag väntade i nästan en halvtimme. Tror ni att grannen kom? Nej, just det. Somliga har antingen extremt lite i huvudet eller så bryr de sig extremt lite om sina medmänniskor, alternativt sin egen tvätt. Men varför i så fall alls tvätta kläderna? Nej, nu har jag varit generös nog för stunden. Jag är faktiskt less på att ägna mitt liv åt att vänta på andra, och i synnerhet folk som inte visar mig någon respekt.

fredag 22 februari 2013

Och inga impulsköp

När jag i veckan, i samband med AW:n, skojade lite om att spana på män(niskor) hörde jag mig själv oväntat slänga ur mig följande:

Fast jag ska inte ha nån. Jag fönstershoppar bara. Det är billigare.

Denna liknelse lät så bra att jag nog kommer att återkomma till den fler gånger framöver och kanske rentav låta den illustrera min nya förhållningsregel.

Dessutom: inget onödigt krafs var det ju.

torsdag 21 februari 2013

Hjälpreflexen

När jag skulle kliva av bussen upptäckte jag att killen som suttit framför mig lämnat sina vantar på sätet. Han stod framför mig i mittgången och jag knackade honom genast på axeln. Därmed hann han snappa åt sig vantarna innan dörrarna öppnades och folk i gången pressade på bakifrån för att komma ut. Jag fick ett tack och så var vi redan på väg någon annanstans.

Så kom jag fram till övergångsstället och fick stanna för rött. Samtidigt tappade en tjej en meter ifrån mig ett kvitto som graciöst seglade iväg och rullade ut mot gatan. Jag såg i ögonvrån att hon var på väg efter, och precis innan kvittot hann ut i vägbanan framför bilarna fick jag tag på det och lämnade över det till tjejen, som tackade lättat och hjärtligt.

Båda händelserna skedde inom loppet av en halv minut, och när jag fortsatte min färd hemåt var jag alldeles omtumlad. Det hade inte krävts någon ansträngning alls av mig egentligen, och att göra sådana där småsaker för folk är naturligtvis inget speciellt, men när det blir så påtagligt att handlingar av detta slag faktiskt kan komma helt reflexmässigt känns det ändå bra fint.

onsdag 20 februari 2013

Flinn gör som folk, del 4

Går på after work på pub.

(Med alldeles underbara kollegor, måste tilläggas.)

måndag 18 februari 2013

Leva vardagsliv

Nej, vet ni vad, nu får det allt lov att bli en liten bloggpaus tills jag har hunnit göra något annat än det vanliga krafset. Och tills jag har fått tid att sova åtminstone en fullång natt.

söndag 17 februari 2013

Köpenhamn

Med gårdagens utflykt till Köpenhamn följde en hel rad "första" någonting. Bland annat var det helt enkelt första gången jag var i just Köpenhamn. Och målet med resan var för min del egentligen främst att ta mig dit innan februari månads utgång, vilket jag uppenbarligen lyckades med utan svårighet. Mitt sällskap för dagen, en kollega lämpligt nog minst lika utflyktslysten som jag själv, hade dock sett ut ett tämligen okänt ställe att besöka.

Vi hängde på låset när Cisternerne öppnade, och det visade sig vara ett smart drag, för detta är något som med fördel upplevs när ingen annan är där. I de enorma gamla underjordiska vattencisternerna finns nu en utställning med modern glaskonst. Det låter kanske inte så imponerande, men lokalen, svagt upplyst, kall, fuktig, med stalaktiter och den där doften och känslan som enbart finns under jord och som jag kort och gott älskar, i kombination med just dessa glasföremål och annan konst var helt magisk. Åk dit, ni som kan!

Det är inte tillåtet att fota därinne, så ni får nöja er med en bild på entrén. Å andra sidan var det lika bra att få koncentrera sig på själva upplevelsen.

Sedan blev det ett oplanerat besök på Carlsbergs bryggeri, med rundvandring på museet, häng i baren och småfnissigt inventerande av prylshoppen. Allt detta fann jag extra roligt eftersom det var något som jag inte själv skulle ha kommit på att göra, men det var absolut mycket intressant och lärorikt i vilket fall som helst.

Byggnaderna på området ser ut på olika sätt, bland annat i många fall så här.

Men också så här.

En del av världens största samling med oöppnade ölflaskor.

Öl ingår i biljettpriset, så atte ... Ja, det är klart att jag smakade. De som känner mig väl inser nyhetsvärdet i detta.

Eftersom dagen blir lång när "utomlands" ligger bara en halvtimmes tågresa bort hann vi sedan med att traska runt på gatorna i halva Köpenhamn, kändes det som. Så jag fick mig en dos även av mer traditionella turistmål, som Strøget och Nyhavn.

Till och med jag kände omedelbart igen denna vy på långt håll.

Denna dag blir med stor sannolikhet ett långlivat minne. Lite hjälpte det förstås till att vädret var gråast tänkbara och att det var tärande råkallt överallt där vi var. På sina håll var det också betydligt mer snö än i exempelvis Malmö.

Fast intill Tivoli såg det trots allt ut så här.

Det är svårt att slita sig från riktigt bra utflykter, så vi hängde kvar på stationen en stund. Även den är faktiskt ganska fin.

Modelltåg!

Mycket nöjd med dagen. Mycket, mycket nöjd med första mötet med Köpenhamn.

lördag 16 februari 2013

Flinn gör som folk, del 3

Åker till Köpenhamn över dagen och dricker öl. Det är väl åtminstone vad folk gör en lördag i den här delen av landet?

torsdag 14 februari 2013

Inte bara pizzasallad

Läste jag inte nyligen att Malmö har de billigaste pizzorna i Sverige eller något sådant? Hur som helst verkar det vara riktigt förmånligt att äta på pizzeria här, eller åtminstone blir en inte blåst på pizzan efter att ha betalat.


Fjortonde februari, 2013 års version

Måste det nödvändigtvis vara problematiskt att köra sin motdrive till Det Kommersiella Jippot på samma datum som detta infaller? Är det inte lite av poängen när vi säger att det går bra att visa sin uppskattning vilken dag som helst att det även inbegriper denna dag? Men eftersom det kanske verkar sökt att göra något speciellt då, för att "det kan uppfattas som en alla hjärtans-uppvaktning" är det kanske trots allt mindre sannolikt att de där spontana infallen dyker upp just då?

Jag var tvungen att testa lite. Eftersom jag nu råkade känna mig ovanligt spontan och varmhjärtad. Så jag gjorde som vanligt något som jag själv skulle gilla, och fokuserade samtidigt på det lite mer oväntade. Det blev bland annat en del små meddelanden på helt vanliga, anspråkslösa papperslappar, dock med budskap som kom naturligt och från hjärtat, lämnade där några av de allra viktigaste skulle hitta dem.

Behöver jag ens säga att utfallet blev positivt? Men det var väl det vi visste, att det aldrig kan vara fel att sprida lite extra ljus och värme omkring sig.

tisdag 12 februari 2013

Nyhetens behag

Tredagarshelg följd av fyradagarsvecka leder till just detta förunderliga att kunna ha olika hemlagade matlådor varje dag under arbetsveckan! Jag har nu till och med fyllt de nya matlådeburkar jag köpte i helgen, och därmed finns det lagad mat till de kommande två veckorna. Således borde jag kunna lata mig nästa helg.

(Eller åtminstone behöver jag väl inte göra så många portioner varenda gång jag lagar mat hädanefter? Det var bara det att jag upptäckte att det ju inte är svårare att göra fyra portioner än två ... Chockerande nyhet, va?)

På det hela taget mycket nöjd. Förstås.

Tre på två dagar

Jag tycker faktiskt att det får vara någon måtta på hur negativa folk är till allt möjligt. Ett konkret och specifikt exempel är mångas inställning till gallerior och köpcenter. Ska jag behöva försvara mig för att jag besöker dem, eller?

Nej, såklart inte, men jag kanske blir tvungen att förklara att det finns olika slags shopping. För det gör det. Och olika slags shopping leder till olika slags behov i samband med själva shoppandet. Det är inte konstigare än så.

Vissa människor shoppar för att de gillar det, har jag förstått. Då antar jag att det är viktigt med unika butiker, trevliga affärsstråk, högkvalitativa kaféer och restauranger, vackra miljöer och vad det nu kan vara.

Andra går och handlar för att det är något de behöver köpa. Ibland vet de exakt vad de ska köpa och var, och då är det enda viktiga om rätt butik finns på bekvämt avstånd. Andra gånger kanske det finns ett behov av något (kläder, skor, lampor, billiga accessoarer till en maskerad, en del till en servis en släkting samlar på, billigt krafs ... vad vet jag?), men det behövs letande i flera butiker av samma slag för att hitta bästa priset eller trevligaste varianten. Och det ska helst gå fort, inte krävas förflyttning mellan stadsdelar eller ens ut i regnet mellan affärerna. Då är det rätt praktiskt med alla kedjorna och lite till samlat under ett tak i en och samma köplada. Och det spelar absolut ingen roll hur denna plåtlåda (eller vad det nu är) ser ut utanpå.

Om ni inte redan hade räknat ut det ingår jag för det mesta i den senare gruppen. Delvis beror det ju på att jag på många, många år inte haft förmånen att kunna shoppa för nöjes skull, men till lika stor del tror jag att jag är tämligen ointresserad av själva strosandet i och mellan affärer. Någon gång om året räcker. Då åker jag gärna till Lund eller Falun eller vilken trevlig stadskärna som helst och knatar fram och tillbaka på trottoarerna. Däremellan är jag rätt nöjd med den fördel det innebär att bo i en storstad och ha ett enormt utbud av gallerior.

Den jag har närmast, Entré, är inte precis något Frölunda torg. Men där finns de viktigaste butikerna och lite av varje som jag kan få för mig att införskaffa snabbt och på väg hem från jobbet. I söndags var jag som jag nämnde inne i centrum och då passade jag på att spana in Triangeln. Det gjorde jag enbart på grund av en enda butik, som jag annars enklast åker till Burlöv center för. Det finns för övrigt tre sådana butiker, som jag behöver men som inte finns precis överallt, så där som de största kedjornas butiker gör (vilket för övrigt fortfarande får mig att häpna, jag som inte ens tar en per stad för given). Så en av de butikerna blev det en tur till, med gott resultat, men annars var Triangeln bara just så deprimerande som jag förstår att andra anser om nästan alla kluster av butikskedjor. Att det för tillfället var en rörig och mörk byggplats bidrog förstås, men jag tror inte att jag kommer att åka dit speciellt när det blir klart heller.

För igår hann jag in en sväng på Emporia i Hyllie. Oj, vad många negativa ord jag hört om detta ställe! Gissa om jag var nyfiken! Och jisses, vad imponerad jag blev! Här fanns något som inte bara kunde mäta sig med Frölunda torg, utan som kanske faktiskt kan bräcka mitt tidigare favoritshoppingställe. Nu såg jag visserligen bara en bråkdel av det gigantiska Emporia-bygget, men det jag hann uppfatta var att alla "de tre avgörande" fanns där de skulle, förutom förstås allt det vanliga, och att det dessutom kom i en ovanligt tjusig förpackning.

Enda nackdelen skulle vara att det ligger på andra sidan Malmö från mig sett. Tänkte jag säga. Sedan insåg jag att jag tar mig dit på 20 minuter med kollektivtrafik, och hur många sådana ställen skulle jag nå på den tiden med buss eller motsvarande i någon stad? Just det. Jag lär åka dit igen. So shoot me.

måndag 11 februari 2013

Hyllie

Första intrycket av Hyllie, för övrigt:

En byggarbetsplats på en åker. Eller nåt. Men med ett riktigt flådigt parkeringshus!

Och ett rymdskepp!

Och ett köpcentrum (återkommer om detta) med en ingång under en fantastiskt smart konstruktion, som ... samlar allt regnvatten och låter det rinna ner över entrén?

Carter på skånska

Somliga traditioner är inte så dumma. Som detta att ha ledigt på fastlagsmåndagen. Då blir det tid till mycket även om en har städat sig igenom hela lördagen.

Jag passade på att göra både det ena och det andra, men först och främst var jag och tittade på den här killen. Eller ja, hans mask och andra prylar. Eller ja, kopior av dem, om det ska vara riktigt noga. Och det ska det ju.

Tutankhamun menar jag förstås. (Skynda er att klicka på länken, för jag vet inte hur länge den kommer att funka. Utställningen är i alla fall kvar i Malmö veckan ut, så den som är i närheten hinner fortfarande dit.)

(Det står uttryckligen på hemsidan att det är okej att fota utan blixt, så därför (och för att alla andra gjorde det) var jag ju tvungen att ta några bilder. Om jag fick blogga om det stod det visserligen inte, men det gör jag uppenbarligen i vilket fall som helst. Nåväl, "alla" måste ju ändå redan ha sett utställningen, så välbesökt som den tydligen är.)

Inte var det ont om besökare för att det var vardag, inte. Dock verkade majoriteten vara danskar, så kanske hade de också fastlagsmåndagsledigt.

Så här folktomt var det verkligen inte! Jag kan inte begripa hur jag lyckades få så fri sikt i flera sekunder.

I över två timmar gick jag där med mina lurar på huvudet och läste och lyssnade på berättarröster om vartannat. Det var första gången jag fick uppleva en sådan där audioguidning, och första intrycket var positivt. Tekniken fungerade perfekt, texterna var lagom långa och ingående, rösterna var behagliga att lyssna till och det kändes som om jag kunde skippa att läsa skyltar om jag ville, samtidigt som det fanns mer information att hämta när jag kände för det. Ja, till och med de skrivna texterna var ovanligt välgjorda (läs: innehöll bara enstaka språkliga knasigheter -- någon faktagranskning gjorde jag inte).

Ja, och så var det ju intressant och fanns mängder av föremål att titta på också.

Svenska färger. Typ.

Och bortsett från trängseln och att jag var rejält slut i ryggen mot slutet (då hjälpte det inte att det handlade om såväl språk som figuriner och båtar för att hålla min koncentration uppe längre, eller ens att sällskapet med det konstant gallskrikande barnet hade gett upp och dragit vidare) var det en mycket bra utställningsupplevelse. Väl värd sitt pris.

Allra störst intryck på mig gjorde dock arkeologen Howard Carter, han som grävde sig fram till Tutankhamuns grav, och som också själv berättade om upptäckten i de inspelade ljudavsnitten. Jag hade nämligen inte haft en aning om att han talade skånska! Men då vet jag det.

söndag 10 februari 2013

Ett andra smakprov

Redan söndag igen! Och det blev ännu en liten teaser inför vad turistsäsongen i Malmö kan komma att bjuda på, då jag nu tog bussen in till stan och knallade omkring i de centrala delarna ett tag. Jag tittade inte ingående på något särskilt, men nu vet jag mer vad som finns, hur det ser ut och också var jag hittar sådant som teater, opera, torg, parker, slott och museer när jag väl ska till att besöka dem på riktigt.

Jag tog förstås några bilder också.





Förresten, det här med "Parkernas stad" köper jag rakt av, efter att bara ha sett ett par av dessa parker, och dessutom på vintern. Är de fina nu lär de ju inte vara tråkigare på sommaren (men kanske fulla av folk som skymmer sikten?). Och ni ser ju på bilden ovan: tallar! De har då tänkt på allt.

Tredubbla värdet

Att redan ha bestämt sig för en shoppingtur och sedan komma på att det ligger ett väl tilltaget klädpresentkort och väntar sedan i julas, men som för ett tag glömts bort under flytt och övrig villervalla, det är ju en rätt trevlig grej. Dubbel julklappseffekt, liksom.

Att det sedan för tillfället inte fanns något av intresse i aktuell butik är ju en annan sak. Det positiva är att då räcker julklappen till minst ett tillfälle av glad överraskning till!

lördag 9 februari 2013

Skulle bara sett på skidor på tv också

Och rätt vad det är infinner sig ett ögonblick då februariljuset lyser in genom fönstren och jag står och stryker skjortor till Bruce Springsteen (som dyker upp någonstans på en Spotify-lista som jag plockat ihop för länge sedan).

Jag har återskapat min barndoms perfekta vinterlördag! 

Fast på den tiden var det pappa som strök skjortorna och lyssnade på Springsteen och andra gubbar, mamma som sprang omkring och grejade i husets alla utrymmen och själv satt jag väl mest i en fåtölj och njöt av livet. En sådan här dag känns det dock precis lika bra att leka i de andra rollerna.

Lördagsnöje

Idag har jag ägnat hela dagen åt hushållsarbete. Och med hela menar jag verkligen hela, i alla fall över 12 timmar. (Ja, till och med under självaste Melodifestivalen! Men jag lyssnade och halvtittade ändå på programmet medan jag diskade. Någon måtta på galenskapen får det ju vara.)

Det kändes lite småtrist att vakna en lördag och sätta igång med allt, men sedan gick det av bara farten och efteråt ser jag förstås bara fördelar. Jag fick en hel hemmadag, utan att för den skull sitta på ändan och bli frusen och stel. Jag har pysslat i alla tillgängliga utrymmen, både i lägenheten och allmänna lokaler i anslutning till denna. Jag fick mycket gjort och jag fick motion. Allt detta dessutom på en perfekt inomhusdag, eftersom det snöade ute.

Nu är det definitivt färdiginflyttat, för nu är allt städat! Jag har väl förresten aldrig haft så gnistrande rena golv förut. Måste nog sitta och beundra blänket från lamporna i parketten en stund.

Och nu kan jag ta helg resten av helgen. Yej!

fredag 8 februari 2013

Flinn gör som folk, del 2

Äter glass i soffan till diverse filmer.

Det är åtminstone vad jag inbillar mig att "folk" gör. Till exempel ensamstående trettipluskvinnor utan barn, när de för stunden inte är ute och partajar med sina likasinnade väninnor förstås.

Flinn gör som folk, del 1

Som jag skrev trodde jag ett tag att inledningen på årets melodifestivalssäsong skulle innebära att jag gick ifrån alla mina vanliga vanor och bara skulle sätta mig och titta på sändningen helt oförberedd. Utan att ha lyssnat på låtarna i förväg, skrivit ut startlistan eller läst schlagerbloggar och införsnack. Men så hann jag lyssna igenom låtarna som hastigast och till och med snappa upp vilka förhandsfavoriterna var, och sedan kändes det ungefär som vanligt igen, så jag kan nog fortfarande räkna mig som något mer insatt än folk i allmänhet när det gäller melodifestival och ESC.

Men så insåg jag att redan i inlägget dessförinnan hade jag kommit in på området, det vill säga saker jag normalt inte brukar göra så som "alla andra" tycks göra, så det får bli en smyginledning på denna nya lilla bloggserie. Att uppmärksamma sådana små detaljer i vardagen ser jag som ännu ett sätt att utforska mer eller mindre okända världar i samband med att ett nytt kapitel i livet inletts.

torsdag 7 februari 2013

Vill ni mig något så hittas jag där

Nej, vet ni vad? I kväll ska jag inte sitta här och pladdra. Nu ska jag återuppta någon av alla mina andra hobbyer, och jag ska gå in i Rummet och ägna mig åt det.

Wish me luck.

onsdag 6 februari 2013

En annan jag

Titta, där bor någon som förmodligen är precis som jag! Hon (såklart) har till och med en likadan lampa som jag har i fönstret, förutom att min är grön. Jag har i och för sig varken katt (längre) eller jordglob (än), men det är ju tanken som räknas.

Utomlands

På temat "saker häromkring som får mig att känna mig som om jag har flyttat utomlands":

En riktig bakgata! Jag ser framför mig hur katterna träffas för uppgörelser här bland soptunnorna på nätterna.

tisdag 5 februari 2013

Åk ni, jag har ändå fullt upp med Skåne

En kollega åker till Sälen, en annan till Orsa Grönklitt och ytterligare en till Norberg för att åka skidor. Och jag bara: Ååååååh! Hemma!

Sedan när är jag hemma i fjällen?

Äsch, så här långt söderut är allt i både Dalarna och Bergslagen hemma, och därmed anledning till lite, lite avundsjuka. Men mest unnar jag dem att se de vackraste vyer jag vet.

Under tiden går jag omkring här och tycker att det här är som en sagovärld, men vilda kaniner i stan och sandstrand med snäckor mitt i vintern.

Nytt huvud

Det var väl ändå på tiden! Nu syns det också på bloggen att jag inte är kvar i Göteborg längre.

Historia.